Jord med fynd = fornlämning?

En sak jag funderat lite över är hur vi skall hantera jorden från fornlämningar vi grävt bort. När undersökningen är klar och allt vederbörligen registrerat i FMIS, raport avlämnad till länsstyrelse och exploatör etc så ägnar man inte den bortgrävda fornlämningens schaktmassor någon ytterligare tanke.

Men frågan är om vi inte borde hålla ett öga på schaktmassorna. För vad brukar hända med dem? Det mesta används givetvis till utfyllnad och kommer sannolikt inte att ligga speciellt ytligt, men den goda jorden - matjorden - brukar alltid någon entreprenadfirma vara snabb som en iller att köpa in för en spottstyver. Därefter siktas den för att få bort de största fraktionerna. Beroende på matjodens kvalitet tillför man torv eller kompost. Sannolikt tillförs även konstgödsel (NPK), i undantagsfall naturgödsel. Därefter säljs jorden, här följer exempelpriser på "anläggningsjord" från ett företag i stockholmstrakten:

PRISER 2009
Mindre än 2 ton: 239:-/ton
2 ton och mer: 183:-/ton
släp (ca 800 kg) 220:-/släp
priser inkl.moms.
Vid beställning av jord och transport
via vår hemsida får du 3 %
rabatt på jorden!
*) 1 ton = ca 0,85 m3

Och här följer vad "norrlandsmylla" innehåller:

Norrlandsmylla
Innehåll:
Växttorv
Sand
Kalk
NPK-gödsel

Användningsområde:
Lättarbetad och innehåller mindre ogräs än naturlig matjord. Lämplig till gräsmattor, trädgårdsland och planteringar. Får ej torka ut vid nysådd, viktigt med vattning.

"Naturlig matjord" från samma företag som ovan innehåller:

Innehåll:
Naturlig matjord som frästs, sorterats, kalkats och gödslats.

Användningsområde:
Innehåller ogräs. Lämplig till gräsmattor.

Oftast har man använt ett 20 mm såll vid när de grövre fraktionerna skiljts ut. Med tanke på hur lite vi arkeologer ägnar oss åt matjordens arkeologi så följer en stor mängd icke tillvaratagna fynd med jordmassorna från fornlämningen. Vid sållningen blir de minsta fynden kvar i jorden, fragment av keramik, splitter och små avslag från flinta och kvarts, bränd lera, kol, glaspärlor, benfragment etc etc. Bryr vi oss om i vilka rabatter, trädgårdsland och gräsmattor dessa hamnar? Vad skulle vi göra om vi hittade sådana fynd i ett trädgårdsland inför en byggnation? I vilket skede skulle vi skilja ut att det är omdeponerade fynd och inte en ny fornlämning? Innan utredningen? Vid utredningen? Vid förundersökning? Eller rent av aldrig? Jag hoppas att vi skulle identifiera problemet allra senast i samband med en utredning, men det hänger ju rätt mycket samman med vilken metod man tillämpar.

Så vad tycker ni andra? Är det ett reellt problem eller är det ett kvasiproblem?