Inlägg nr 100.Det gick fort. Och får firas! Men inte förrän i kväll.
Men lite får jag fira i minnet innnan skymningen faller och ungarna somnat. Jag börjar med att fira den största gädda jag någonsin fångat. 9,5 kg, 110 cm lång, urlekt hona. Tagen på alldeles för tunn lina efter 20 minuters drillning en förmiddag i början av maj i en sjö strax norr om Borås. Jag hade bjudit in min gode vän och på den tiden närmaste chef, Ulf Viking, på gäddfiske. Till vardags befann vi oss i Vittene i färd med att undersöka en mycket märklig plats från romersk järnålder.
När jag tänker tillbaka på min utbildning och mina första yrkesverksamma år så är det ingen tvekan om att Ulf Viking (1955-1998) var en av de arkeologer som betytt absolut mest för mig. Ibland när jag tänker på honom så känns han som den storebror jag aldrig haft. Men jag blir fortfarande ledsen i ögat när jag tänker på det. Jag får samla mig och minnas Ulf i huvudet i stället.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar